Du får inte köra över en heldragen linje, eftersom den är ett förbud att korsa eller passera den så länge den är heldragen i din färdriktning. Förbudet gäller hela sträckan tills linjen bryts upp i streck igen, och det gäller även när vägen framför dig ser tom ut. Linjen sitter där sikten eller vägens utformning gör en omkörning riskabel.
När får du köra över en heldragen linje?
Undantaget gäller när ett hinder på din sida tvingar dig ut, till exempel en trasig bil, ett träd som fallit över vägen eller ett vägarbete som stänger ditt körfält. Då får du korsa linjen för att ta dig förbi. Du måste ändå lämna företräde åt mötande trafik och återvända till ditt körfält direkt efter hindret.
Undantaget gäller inte en långsam traktor eller en cyklist du tycker tar för lång tid. Ett fordon som rör sig räknas inte som ett hinder i den meningen, så en omkörning över heldraget är otillåten även om vägen ser fri ut. Linjen dras ofta just där du inte kan se om vägen är fri, till exempel före ett krön eller en kurva.
Förbudet följer din färdriktning. Det är linjen på din sida som avgör. Om den bara är heldragen på andra sidan gäller förbudet inte dig.
Regeringen fastställer Sveriges vägmärken och vägmarkeringar genom vägmärkesförordningen (SFS 2007:90), som gäller sedan 1 juni 2007. Detaljerna om hur markeringarna ska se ut finns i TSFS 2010:171, och Transportstyrelsen samlar regler och märken på sin sida om vägmärken.
Vad betyder långa streck i mitten av vägen?
Långa streck i mitten av vägen är en varningslinje: du får korsa den, men den betyder att sikten minskar eller att en heldragen linje kommer.
Vid en heldragen mittlinje får du aldrig köra om, och du får bara korsa linjen för att ta dig förbi ett hinder. Vid en streckad mittlinje får du köra om, svänga av och korsa linjen så fort det är säkert och inga andra regler hindrar dig. Det gör att du får korsa dem, men en omkörning du påbörjar där ska du kunna avsluta innan heldraget börjar.
Många gör fel här. Den som tolkar långa streck som ”nästan heldraget” bromsar i onödan, och den som ignorerar varningen och tolkar dem som en vanlig streckad mittlinje startar en omkörning som slutar mitt i förbudszonen. Ser du att strecken blir längre och mellanrummen kortare ska du räkna med att linjen snart blir heldragen.
Vad betyder vägmarkeringarnas färdriktning?
Det är linjen närmast dig som gäller.
Ta en landsväg med ett körfält åt varje håll och två linjer i mitten, en heldragen och en streckad. Du kör norrut och har den heldragna linjen närmast dig. Då får du inte köra om. En bilist som kommer söderut har den streckade linjen närmast sig och får köra om, trots att det är exakt samma markering. Så målas vägen ofta före ett krön, där bara ena hållet saknar sikt.
Samma regel gäller när den heldragna linjen tar slut. Ser du att linjen på din sida övergår i streck har förbudet upphört för dig, även om de mötande fortfarande har heldraget.
- Titta på din sida av linjen innan korsningen. Är den heldragen fram till korsningen får du inte byta körfält över den på den sträckan.
- Se var linjen bryts. Övergår den i streck före korsningen får du byta körfält eller svänga där strecken börjar, inte tidigare.
- Läs körfältspilarna. Står du i ett körfält med pil rakt fram och har heldraget mot svängfilen är du kvar i ditt körfält genom korsningen.
- Kontrollera stopplinjer och väjningslinjer. De gäller oberoende av den heldragna linjen och styr var du ska stanna eller lämna företräde.
- Ser du inte markeringen: Är linjen täckt av snö, grus eller slitage följer du skyltarna och behandlar linjen som heldragen tills du ser att den bryts.
Så tolkar du heldragen linje i korsning
Linjen kan sluta strax före korsningen, fortsätta igenom den eller kombineras med körfältspilar och stopplinjer.
Reglerna kan ändras. I en promemoria från Regeringskansliet föreslås att föreskrifterna till vägmarkering M8 Heldragen linje ändras, med ikraftträdande den 1 januari 2027. Det är ett förslag, och fram till dess gäller dagens regler fullt ut.