Två månader har gått sedan våren 2020, även i Sverige, stämplades med karantänkaraktär. Låt vara att restriktionerna i Sverige är klart lindrigare än i många andra europeiska länder.
Men även om åtminstone vi under de sjuttio till stora delar kan leva ett ”normalt liv”, så sätter coronapandemin ändå enormt stor prägel på våra liv för tillfället.
Och där är idrottandet i allmänhet och orienteringen i synnerhet, absolut inget undantag.
Sen är ju idrotten och orienteringen, vilket konstaterades i denna spalt i det senaste numret, bara en bisak i det stora sammanhanget. Detta handlar såväl primärt som sekundärt om så mycket viktigare saker än både idrott och orientering. Men jag skulle säga att motionen och den friska luften sällan varit viktigare än den är nu.
Så vi kan även fortsättningsvis kategorisera vårt hitta-rätt-idrottande som en viktig petitess.
Men det är en petitess som onekligen påverkats av omvärldens restriktioner. För ni vet ju hur det ser ut runt omkring oss. Den internationella tävlingsorienteringen har pausats helt.
Den nationella diton likaså (flytten av O-Ringen i Uppsala till vecka 30 nästa år är bara ett i raden av exempel).
Och då skulle det kanske vara lätt att tro att entusiasmen i klubbarna runt om i landet skulle svikta. Men det är precis det omvända.
Efter en extremt ovetenskaplig studie (nej, bäste Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten, detta är inget du ska använda dej av) av Eventor går det att konstatera att antalet inlagda evenemang i april månad har tredubblats från 2019 till i år (från 292 förra året till årets 881).
Sen är detta en sanning med en gigantisk dos av modifikation.
För det finns under årets april-månad flera evenemang som löper över flera dagar, och det finns veckans banor som är inlagda på varje veckodag. Och de klubbarrangemangen har då i denna ovetenskapliga studie räknats flera gånger.
Men det är inte siffrorna i sig som är det viktiga, utan det är det enorma engagemang och den stora uppfinningsrikedom som finns ute i Orienteringssverige.
I klubb efter klubb poppar det upp det ena initiativet efter det andra. Det är en nyuppfunnen tredagarstävling här och det är en kvartett Corona-cuptävlingar där.
På tal om uppfinningsrikedomen runt om i landet. Händer det något speciellt i din klubb under den här tiden; glöm inte att tipsa oss. Detta gör du enklast via: skogssport@orientering.se.
Det går i princip att gå in i tävlingskalendern på Eventor och luska fram, ladda ner och printa en lätt trekilometersbana eller en svår på femkommaåtta i i stort sett varje distrikt.
Sen innebär ju inte detta att vi under rådande restriktioner ska ge oss iväg och börja leta kontrollskärmar nedpetade i tvåstrecksmossar eller kolbottnar över hela landet.
Men det som den ovetenskapliga studien ändå kan slå fast med säkerhet är att det finns ett enormt driv efter att få erbjuda sina klubbmedlemmar orienteringsbanor även under dessa minst sagt märkliga tider.
Och det verkar också (källa: ovetenskapliga Eventor-studier) som att det fötts en hel del nya samarbeten klubbar emellan av typen ”om vi i vår klubb springer vår träning på tisdag, så tar vi er träning på torsdag, och ni kör dom andra dagarna”.
Det är samarbeten som är viktiga inför framtiden. För orienterare både behöver och vill ha nya utmaningar i både tränings- och tävlingssammanhang, och kan klubbarna då stötta varandra och att återanvända de övningar och träningar som tagits fram är det givetvis till vinning för alla parter. Inte minst den här våren när det är svårt för klubbarna att dra in de där extra slantarna som en arrangerad tävling ger.
Så alla ni ideellt orienteringsengagerade klubbledare runt om i landet som bidrar till nytänkandet och ser till att skapa möjligheter för fler att hitta både ut, i friska luften, och ett antal skärmar.
Sträck på er!
Ert arbete är guld värt!
Och detta både under coronakarantänkaraktärs-vårar, och under de ”normala” tiderna som förhoppningsvis snart återvänder.
